lördag 18 oktober 2008

Maud har vaknat

En vacker dag när man tror att allt är kört, tittar Maud Olofsson in i ens mejlbox! Och ber till och med om ursäkt för att det tog lång tid att svara. Det gjorde det förvisso, 9 månader, men om det faktiskt är hon som svarat är jag ändå glad och nöjd. Jag kanske inte tror att jag övertygat henne, men min åsikt har iallfalla kommit fram.

Kommentarer till hennes svar: Jag har aldrig sagt att Vattenfall gör något olagligt. Jag säger bara att de skulle kunna vara ännu bättre, och att vi som ägare borde ta vårt ansvar för att det ska bli så. Å andra sidan - senast igår fick jag veta att Vattenfall nyligen tagit policybeslutet att vara helt koldioxidneutrala till 2050. 2050 är långt bort, men Vattenfall är fantastiskt koldioxidintensivt för tillfället, så det är ett djärvt mål jämfört med konkurrenternas. Dessutom ska de inte göra det genom att sälja av kolkraft, utan genom att ersätta den eller installera koldioxidavskiljning. Jag tror fortfarande att det kan gå ännu snabbare om vi vill, men detta hedrar Vattenfall.

Den nya bygglagen har jag inte kollat upp. Den skulle säkert också kunna vara ännu bättre, men en förbättring är en förbättring. Självklart förstår jag också att man gärna får bygga energieffektivare om man vill. Problemet är att det inte görs.

Såhär skriver Maud:

REGERINGSKANSLIET
Näringsdepartementet

Näringsministern

N2008/4824/Brev

Hej Sara-Linnéa!

Tack för dina brev.

Jag har haft några hektiska månader under våren och har därför inte hunnit svara alla som har skrivit till mig så snabbt som jag önskat. Nu skriver jag för att berätta att jag tagit del av dina brev om passiva hus och Vattenfalls elproduktion.

Tyskland saknar i stort sett vattenkraft och brunkolen står ungefär för en tredjedel av elproduktionen. Brunkolen är och kommer under lång tid att vara en viktig del av det tyska energisystemet, samtidigt som koldioxidutsläppen kraftigt måste begränsas. Vattenfall verkar i Tyskland inom dessa villkor och investerar i ny effektivare teknik, både konventionell och förnybar, vilket kommer att minska utsläppen. Vattenfall har fastslagit ett mål om 50 procents reduktion av sina koldioxidutsläpp till år 2030, räknat från basåret 1990.

Vad gäller Vattenfalls aktiviteter i Tyskland kan jag bara konstatera att statligt ägda företag ska agera enligt högt ställda miljökrav givet förhållandena i de länder där de verkar och självfallet följa de lagar och förordningar som gäller.

Jag kan också konstatera att expansionen i Tyskland har skett under den förra social-demokratiska regeringens tid det vill säga under den period när Socialdemokraterna samarbetade med Miljöpartiet.

Boverkets byggregler utgör samhällets minimikrav. Det är både tillåtet och fullt möjligt att bygga bättre till exempel i fråga om en byggnads energihushållning som du skriver.

Jag kan tillägga att regeringen den 14 februari 2008 beslutade om en ändring i av byggnadsverksförordningens 10§. Reglerna rör särskilda energihushållningskrav vid nybyggande av elvärmda bostäder och lokaler. Ändringen innebär att installationer för uppvärmning, kylning och ventilation i byggnader som innehåller bostäder eller lokaler ska ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med elenergi. Boverkets byggregler revideras på basis av detta.

Eftersom du verkar intresserad så vill jag berätta att det pågår ett antal utredningar inom det energiområdet. Jag vill också rekommendera dig att besöka regeringens webbplats, där du bland annat kan läsa om klimat- och energiinitiativen som togs i budgetpropositionen för 2009.

http://www.sou.gov.se
http://www.regeringen.se/sb/d/2415
http://www.regeringen.se/sb/d/10260/a/111733

Därutöver så kan jag rekommendera dig att besöka Energimyndighetens hemsida. De arbetar inom flera områden för att förbättra villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning.

http://www.energimyndigheten.se/sv/

Det är alltid värdefullt för mig att få ta del enskilda personers synpunkter och förslag, och jag vill avsluta med att tacka för ditt engagemang för dessa aktuella och viktiga frågor.


Stockholm i oktober 2008
Med vänlig hälsning

Maud Olofsson

-------------------------------------------------------------------------
Postadress: 103 33 Stockholm
Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 70
Telefonväxel: 08-405 10 00

tisdag 7 oktober 2008

Svar från kommunpartiet

I Härryda tar sig politikerna tid att svara. Eller är det kanske bara för att det här partiet håller med mig? Trevligt med respons, hur som helst.

Sara-Linnéa,


Vi i Kommunpartier delar helt Din uppfattning. Vi var det första partiet i Härryda som gick emot projektet och då av två skäL.

- Det saknar förankring i kommunens översiktsplanering och innebär att man låter utomstående intressen genom att köpa mark skaffa sig en gräddfil till att bestämma hur kommunen skall utvecklas;

- Miljöintrånget är en grov kränkning av EUs direktiv och GöteborgsRegionens riktlinjer för byggande och bevarande av "gröna kilar" i stadsnära områden.


Till detta kommer att kommunen ännu inte tagit fram någon konsekvensbeskrivning av vad detta betyder för kommunens fortsatta utvecklingen och vilka ekonomiska risker det innebär att träffa den här typen av överenskommelse med ett 100.000 kr-bolag utan andra tillgångar än marken som inköpts för ett alldeles för högt pris.

Följ gärna hur vi hanterar denna fråga. Vår hemsida är www.kommunpartiet.se

Mvh

Gunnar Carlson

söndag 5 oktober 2008

Landvetter Park

Min kompis Emma är väldigt engagerad i att stoppa byggandet av en golfbana och lite annat smått och gott i en skog i Härryda. Just den där skogen är viktig för att den brann för 80 år sedan och har stått orörd sedan dess, vilket gör att den är otroligt artrik. Länstyrelsen har velat göra området till naturreservat flera gånger, men kommunen har alltid motsatt sig det. Jag inspireras av Emmas känsla för skogen, så idag har jag också skrivit till fyra kommunpolitiker i Härryda. Såhär skrev jag:

Hej!
Jag har hört talas om projektet Landvetter Park, och jag tycker det verkar vara en dålig idé. Naturen i området är värd så mycket mer än vad en golfbana någonsin kan vara, även om värden i form av artrikedom och ostörd natur inte klirrar lika mycket i kassan som golfbanor gör.
Ni har ju i era egna utredningar kommit fram till att projektet motarbetar flera av de nationella och regional miljömålen, och dessutom är väldigt skadligt för den biologiska mångfalden i detta unika område. Förutom att projektet faktiskt bryter mot lagen (att mark ska användas åt det den är mest lämpad för), verkar projektet vara delvis ägnat åt att öka resandet - flyg till Landvetter och spela golf runt hörnet - vilket är det sista världen behöver i nuläget. Gör naturreservat av Härryda Gammelskog, och uppmuntra invånarna att ta en skogspromenad istället! Det kommer de, och deras barn, få ut mycket mer av i längden.
Vänliga hälsningar
Sara-Linnéa Andersson, Göteborg

P.S. Jag kommer publicera det här brevet, och det svar jag förhoppningsvis får, på min blog: http://paverkansbloggen.blogspot.com. Där kommer även andra brev jag skriver till makthavare under året att dyka upp. Titta gärna in om du vill veta vad jag tycker om andra saker.

Viktiga EU-kvinnor

Det är väldigt kostymklätt på bilderna från EU:s toppmöten. EU:s befolkning består rimligen till ungefär hälften av kvinnor, de som bestämmer över EU gör det inte. Under det kommande året ska fyra EU-toppjobb tillsättas, och ingen av de tilltänkta hittills är kvinnor. Visst är kvotering en lurig fråga, men i det här läget tror jag ändå det är en väg framåt. Hur ska kvinnor någonsin kunna få en chans att bli tillräckligt kompetenta om de aldrig får uppdragen som gör dem det? Av 250 miljoner kvinnor måste det finnas åtmistone EN som är tillräckligt bra för att få en maktpostion i EU.

Females in front (www.femalesinfront.eu) kan man skriva under en namninsamling för att frågan ska tas upp i parlamentet. Med 1 miljon underskrifter räknas det som ett medborgarinitiativ, och då måste det behandlas. Skriv under nu direkt du också!

onsdag 11 juni 2008

ICA svarar

Det kanske helt enkelt är effektivare att skriva till företag än till politiker. De verkar bry sig mer, eftersom de är de faktiskt svarar. Märkligt nog. Är det inte exakt det som är politikernas jobb, att bry sig om och agera i enlighet med vad folket tycker? Vad gör de annars, om de inte gör det?

Pratade kort med EU-parlamentarikern Anders Wijkman (kd) efter ett seminarium häromveckan. Han jobbar med energi- och klimatfrågor i EU, men frågan om hur man som vanlig medborgare kan engagera sig och påverka det arbetet gjorde honom helt förvirrad. "Vadå, påverka? Delta? Nej... Det är ju val till parlamentet snart, då kan man rösta?"
Kan det vara så att våra politiker känner sig för säkra i sina sitsar, demokratin är för bekväm och självklar för dem, de inser inte att det egentligen är jag som bestämmer. Jag som röstar dit eller bort dem. Eller åtminstone borde det vara så.

Å andra sidan - i det marknadsekonomiska samhället är våra pengar troligen viktigare styrmedel än våra röster. Direktare, kontinuerligare, med större effekt. Därför är det viktigt för ICA och Vattenfall att visa att de tar hänsyn till mina åsikter, än för mina demokratiskt valda politiker. Det är på ett sätt logiskt, på ett sätt djupt oroande.

Hur som helst, såhär skriver ICA om palmoljan i deras chips:

"Hej!
Palmolja är ett bra alternativ till andra oljor då det inte kommer fram sk. transfettsyror då palmolja redan är till så stor del mättat. Alternativet vi har är att använda t.ex. härdad solrosolja. Problemet är att vi då skulle få en massa
transfettsyror i produkten vilket inte är bra. Det är svårt att välja och vi gör vårat bästa för att hitta något som passar både miljön och vår hälsa.
Vi vill även tacka för dina synpunkter på våra I LOVE ECO produkter. Vi har skickat dina synpunkter vidare till ansvariga för just denna fråga. Det är av största vikt att vi får veta vad våra kunder tycker om oss och vår organisation. Det hjälper
oss att såväl utveckla som förbättra både våra produkter och vårt arbete.

Vill du veta mer om våra egna märkesvaror eller få tips på inspirerande recept, gå in på www.ICA.se. Har du fler frågor eller synpunkter är du välkommen att höra av dig till oss igen. Vi hjälper gärna till!

Med vänlig hälsning
ICA Kundkontakt
Dominika Johansson"

måndag 5 maj 2008

En kortis till ICA

Det finns mycket man vill göra. Skriva brev till folk och berätta vad jag tycker är bara en av dem. Men idag har jag skrivit ett kort litet mejl till ICA. Finns det "god" palmolja?

Hej!
Varför är det palmolja i ICA:s chips? Kan man inte använda någon annan typ av olja? Har ni koll på vilken olja ni använder, så att jag inte behöver bidra till regnskogsskövling genom att handla chips hos er?
I övrigt vill jag säga tack och bravo till er I love eco-serie. Tydlig, god, snygg, prisvärd och stort utbud!
Hälsningar
Sara-Linnéa Andersson

fredag 4 april 2008

Svar från Vattenfall

Första svaret från en av makthavarna jag skrivit till har kommit!
Vattenfalls forskningschef Lars Strömberg har skrivit ett långt och ambitiöst svar - jätteroligt att han tar sig tid! Men det är rimligt att han gör det - en av mina poänger är ju just att jag är delägare i Vattenfall, och därför bör få säga mitt om vart företaget är påväg.

Det komiska är att efter att jag skrev till Vattenfall har haft just Lars Strömberg som föreläsare i en kurs, och att vi personligen har diskuterat ungefär det här. Och att han eller någon av hans närmsta kollegor kommer att vara handledare för mitt exjobb i höst. Fast det vet ju inte han (men jag ska berätta det när jag svarar).

Självklart har Lars Strömberg många poänger. En stor systemomställning går långsamt. Europa idag är helt och hållet beroende av kolkraft - skulle inte Vattenfall producera den skulle nån annan göra det, och det vore inte bättre. Det finns inga magiska lösningar, och det är i systemet idag omöjligt att ersätta kolkraft med vindkraft rakt av eftersom vinden blåser när den vill, men kolet brinner när vi vill. Så länge vi inte kan tänka oss att använda datorn och ha det ljust inne bara under blåsiga timmar, så måste vi ha elproduktion som vi kan styra.

Felet jag tror att Lars Strömberg gör i sitt tänkande, är att han är fast i det nuvarande systemet. El produceras på stora kraftverk, och distribueras på stora nät, land och rike runt. I den ekvationen är det mycket svårt att få lönsamhet i exempelvis solceller.
Jag tror att ett större systemskifte än så måste ske det närmaste seklet. Jag tror att vi kommer röra oss bort från gigantiska kraftverk och elledningar, mot mer lokal producerad - och lagrad - el. Ett samhälle där alla tak, väggar, fönster, gator och torg även är solceller, där det sitter små vindsnurror på varje lyktstolpe och det står batterier (eller någon annan av lagringsformerna som är under utveckling) i varje källare. De förnyelsebara energikällorna passar av naturen bättre för småskalig elproduktion, något som Lars Strömberg också är inne på när han säger att
"Solpaneler på en båt eller en fyr i Skärgården fungerar alldeles utmärkt däremot, så grundtekniken finns, men varken volymerna eller kostnaderna är rimliga." Vad han däremot menar med nästa mening: "Tyvärr hjälper inte utveckling något märkbart här heller tyvärr." är oklart. Hur billigt skulle kolkraft vara idag utan den utveckling den har gått igenom de senaste 200 åren? I samma storleksorning som solceller, skulle jag säga - effektiviteten för kolkraft var otroligt låg i början. Antagligen tänker han som han gjorde när vi pratade om detta under en lektion: att bara kringkostnaderna (stativ, ledningar, underhåll) för att bygga ett solkraftverk är så stora att det inte skulle löna sig, även om själva solcellen var gratis. Ett typexempel på Strömbergs systemtänk - solceller ska sättas upp i stora parker, för vi har alltid producerat el mycket på samma ställe tidigare.
Det är naturligtvis inte konstigt att Vattenfalls forskningschef tänker som han gör. Han är del i ryggraden i det gamla systemet. Det har historiskt sett varit svårt för stora, etablerade företag med långa traditioner att hänga med och förstå när tiderna ändras. Det blir unga uppstickare som tar ledningen i systemskiften - de har förmågan att tänka på nya sätt.
Jag tror att det här är på gång. Viva la solceller!

Såhär skriver Lars Strömberg:

Bästa Sara-Linnea,
Du har skrivit till vår VD Lars Josefsson och till vår strategidirektör Helmar Rendes. Jag tar mig friheten att svara.
Jag tycker det är bra att du engagerar dig i vår verksamhet. Det verkar också som du är ordentligt påläst dessutom. Sen kan det ju vara så, att våra åsikter skiljer sig åt en del. Jag tror dock inte så speciellt mycket faktiskt.
Det är ju helt rätt som du säger att vi är en av de större producenterna av el. En stor del därav från kol dessutom, vilket innebär att vi är ett av de företag som släpper ut mest koldioxid. Närmare 90 miljoner ton förra året. Vi tycker inte heller det är bra, och vi kan heller inte fortsätta göra det i framtiden. Därför har vi en ganska strikt strategi hur utsläppen ska minskas. Vi har lovat halvera dem till 2035. Detta kan vi göra med en konsekvent satsning på förnybara energiproduktionstekniker, och på att fånga in koldioxid och permanent lagra den. Vi är helt överens om att så snabbt som är möjligt övergå till förnybara energikällor i Europa. 20-20-20 målet har blivit en politiskt avvägd målsättning vi också ställer upp på. 20 % förnybart, 20% minskning av CO2 utsläppen och 20 % besparing, eller effektivisering. Bra och det är nog möjligt att uppnå. Problemet ligger i att vad gör vi med de återstående 80 % en. Vi vet att de fossila bränslena utgör en stor del av detta idag. Tyvärr verkar det som en ännu större andel kommer från fossila bränslen 2020 eller 2030. Vi har inga medel att göra en omställning varken snabbare eller till en större andel. Dessutom ökar totala behovet av el, inte minskar.
Därför jobbar vi mycket med vindkraft idag. Vi bygger mycket, och en mycket stor del av våra investeringar de närmaste åren går till detta. Det tar dock tid, och att få tillstånd är svårt, men vi jobbar på. Vi är en av de största biobränsle användarna för energiändamål i Sverige, bortsett då från massa och pappersindustrin. Problemet här är ju att det inte finns tillräckligt med råvara idag för energiändamål. Vi importerar nästan hälften av biobränslet som vi eldar i Sverige från andra länder. Vilka har en betydligt större andel fossila bränslen i sin energimix än vad vi har och alltså borde använda det själva. Våra kraftvärme och värme verk i Sverige är nästan enbart eldade med biobränsle idag. Sol kan inte bidra med nästan nånting til den stora energimixen i Norra Europa. Solpaneler på en båt eller en fyr i Skärgården fungerar alldeles utmärkt däremot, så grundtekniken finns, men varken volymerna eller kostnaderna är rimliga. Tyvärr hjälper inte utveckling något märkbart här heller tyvärr.
Vågkraft har Vattenfall engagerat oss i, i många år. På de senare åran har dock lovande teknik kommit fram, som dessutom är robust nog att hålla, och relativt effektiv, så kostnaden kan komma ner till rimliga nivåer i framtiden. Vi har tecknat samarbetsavtal med två företag om utveckling av vågkraft nyligen, både i Sverige och utomlands. Vi tror det kan bli bra, och vi bedömer det möjligt att ha totalt i Europa 50 MW i drift om 5 år, och 500 MW om 10 år. (Alla aktörer sammantget alttså) Tyvärr är det på Atlantkusten i huvudsak det finns någon kapacitet som kan få betydelse. Östersjön och västkusten kan ge bra bidrag, men inte speciellt stora. Övriga tekniker, som vi känner till eller är på G har ingen potential under tiden fram till 2030. Väte är bara en energibärare som måste tillverkas av något annat, och hjälper inte alls energiförsörjningen med förnybart. Mer biobränsle hänger på hur det går att få fram bränsle i Europa. Vind bygger vi så mycket vi kan. Vågkraft har en begränsad potential, även om detta är bra, kan den bara bidra marginellt till totalen. Summa summarum, så långt jag kan se framåt är Europa fortfarande mycket berooende av kol eller kärnkraft.
Därför arbetar vi med att fånga och lagra CO2 i geologiska formationer. Det är det kraftfullaste verktyget vi har att minska utsläppen. Dessutom ser jag det inte alls vara fel att Vattenfall äger kolkraftverken i Tyskland, Danmark och Polen. Dels är de tyska och danska verken bland de effektivaste och renaste i världen. Dels gör vårt ägarskap att de kommer att förbättras kontinuerligt, att bli alltmer effektiva, och efterhand kunna bytas ut mot enheter med koldioxidavskiljning. Då kommer vi skapa kolkraftverk som släpper ut nära noll av allting till atmosfären. Kolsdioxidavskiljning innebär nämligen att i stort sett alla andra föroreningar försvinner i samma omfattning.
Det tycker jag är bra, och gör att jag ock mina kollegor med stolthet idogt kan jobba vidare med detta. Sen är det ju så att tekniken ännu inte är framme, så jag kan bara säga att jag är ganska säker på att det kommer att fungera. Snart får vi bevis, när vi drar igång vår stora Pilotanläggning i Tyskland i sommar.
Jag hoppas att du fortsätter med ditt engagemang, men att du också följer vad vi gör på vår hemsida www.vattenfall.com. Jag tror det bara är bra att vi äger kolkraftverken och inte nån annan med mindre engagemang.
Vill du dessutom få mer input om detta, är du välkommen att delta i mina och andras föreläsningar och seminarier på Chalmers eftersom du bor i Göteborg. På Chalmers sker mycket nu. Resultat från forskning om nästa generagtion tekniker kommer fram varje vecka.
Du skriver att Företaget borde satsa allt det överhuvudtaget förmår på att utveckla och bygga vindkraftverk, solceller, vågkraft, biomassakraftverk och andra typer av förnyelsebar energi, och låta dessa energikällor ersätta kolkraftverken så snart det någonsin går. Som en av många miljoner delägare i Vattenfall säger jag därför: Satsa seriöst på förnyelsebar elkraft nu! Jag påstår att det är det vi gör. Det går inte fortare än så här tyvärr.
Dessutom hoppas jag att du ska överväga det andra du skriver: Sluta producera kolkraft i mitt namn! Om inte vi gör det, där du faktiskt både kan hålla koll på att vi jobbar framåt och påverka vår verksamhet, så skulle nån annan producera detsamma, eller mer med kol. Nu vet du i alla fall, att vi tar det här seriöst, även om det inte går så fort som du skulle vilja. Det går faktiskt inte så fort jag skulle vilja heller.
Hälsningar
Lars Strömberg
Forskningschef på Vattenfall
____________________________

torsdag 13 mars 2008

Medhåll från regeringen

Det händer grejer! Regeringen utreder nu möjligheten att bygga speciella banor för snabbtåg i Sverige, och i DN kan man läsa uttalanden från Åsa Torstensson som skulle kunna vara tagna från mitt brev till henne. Jag har visserligen inte fått något svar, men hon kanske har läst det ändå? :)
I vilket fall: Hurra! Det finns hopp för tåget!

Hur stort hoppet är kan möjligen diskuteras - några äldre artiklar ur DN har helt delade meningar. En säger att ett snabbtåg från Oslo till Berlin via Göteborg nu kommer byggas. Kanon! Superbra. Den kan eventuellt vara klar 2025. Jo, det är bättre än inget, men känns det ändå inte lite visionslöst? 2025, då börjar jag närma mig pensionen.

I en artikel från augusti hävdar SJ-chefen att tåget lätt kan konkurrera ut allt inrikesflyg söder om Östersund, men då behövs satsningar på 50 miljarder. Förra året satsades 7 miljarder. Å andra sidan, det är hans jobb att säga så. Snacka om partisk.

Partisk är jag också - imorn tar jag tåget till Rom!
Just den här gången känns det inte så farligt att det tar ett drygt dygn att åka. Det är avkoppling. Så länge det inte tar ett dygn att boka biljetten, vilket det tyvärr nästan gör. Om det är något som verkligen skulle behöva göras för att underlätta tågresor i Europa så vore det att styra upp bokningssystemet. Varför kan man inte boka internationella tågresor på internet? Varför måste man sitta timtals i telefon och lyssna när SJ-anställda brottas med ett fantastiskt osmidigt datasystem? Snart blir det nog ett brev till SJ, die Bahn eller nån tågsamordnande EU-myndighet (finns det?) om det här.

Bis dann!
/Sara-Linnéa


tisdag 29 januari 2008

Bygg energieffektivare!

Ett till mejl till Maud Olofsson. Hon har hand om mycket som jag är intresserad av, visar det sig! Men hon (hennes sekreterare) är inte så snabba: mejlet jag skickade för en vecka sen har inte ens blivit registrerat än. Mitt första brev, till Åsa Torstensson, har blivit registrerat, men inte fått något svar. Så fort det kommer lägger jag upp det också här.
Mitt mejl löd som följer:

Äntligen börjar Sverige vakna och inse att klimatkrisen verkligen är en kris, som vi behöver göra något åt. Nu. Jag håller helt med regeringsförklaringen i att ”Kraftfulla åtgärder för att möta klimatförändringarna ska genomföras inom transport-, bostads- och industrisektorn”. Jag tror att bostadssektorn är den sektor där det lättast och billigast går att göra riktigt stora effektiviseringar.

40% av all energi som används i Sverige används i byggnader, och den största delen är uppvärmning. Detta trots att uppvärmning av hus egentligen är helt onödigt! Teknik för att bygga så kallade passivhus, helt utan uppvärmning, har funnits och använts i årtionden. Det är oftast inte dyrare att bygga ett passivhus än att bygga ett traditionellt hus – de extra kostnaderna för ökad isolering och bättre fönster sparar man igen på att inte installera ett värmesystem. Och trots detta är andelen passivhus som byggs försvinnande liten. Varför byggs det fortfarande hus som är så otäta att de behöver uppvärmning? Hur kan det vara tillåtet?

Det pratas mycket om att byta till lågenergilampor, vilket i och för sig är bra. Men den verkliga energiförlusten görs inte när belysningen bidrar till att värma upp rummet, utan när värmen som produceras tillåts lämna huset. Vi i Sverige tycker också om att framhålla oss själva som miljövänliga för att vi har relativt mycket fjärrvärme. Fjärrvärme är mycket riktigt att föredra framför många andra uppvärmningssätt. Men – hur miljövänligt är det att låta värmen försvinna ut genom dåligt isolerade väggar och fönsterglas? De flesta hus i Sverige eldar bokstavligt talat för kråkorna! Det har vi inte råd med, när vi samtidigt måste drastiskt minska våra koldioxidutsläpp.

Lagen om energideklaration av byggnader är ett viktigt steg i rätt riktning, men det är ett för litet steg. Byggbranschen är en långsam och trög branch, som tydligen inte självmant går vidare med att göra passiva hus. Husbyggande är också ett fall där konsumentmakt inte fungerar – avståndet mellan dem som bor i husen (och alltså betalar för uppvärmningen), och dem som ritar och bygger husen är för långt. Politisk styrning krävs! Vi har redan en byggnorm som reglerar hur hus får byggas, och vilka energikrav de måste uppfylla: alltså behövs ingen ny lagstiftning, utan bara en uppskärpning av den gamla. Men en sådan uppskärpning är nödvändig för att förverkliga den stora energibesparingspotential som finns i byggnadssektorn.

Därför uppmanar jag näringsdepartementet, som är ansvariga för effektivare energianvändning i Sverige: Reglera byggandet så att alla nya hus görs passiva! Se till att de hus som renoveras blir omgjorda till passivhus! Det vore ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att spara massor med energi, som istället kan användas till något bättre. Och det bästa av allt: tekniken är utvecklad - vi kan börja direkt. Allt som krävs är politisk vilja.

Med vänliga hälsningar

Sara-Linnéa Andersson,

25-årig civilingenjörsstudent i Göteborg

P.S. Jag kommer publicera det här brevet, och det svar jag förhoppningsvis får, på min blog: http://paverkansbloggen.blogspot.com. Där kommer även andra brev jag skriver till makthavare under året att dyka upp. Titta gärna in om du vill veta vad jag tycker om andra saker. Och vem vet, jag kanske hör av mig igen till dig!

tisdag 15 januari 2008

Satsa på järnvägen!

Idag har jag skickat ett mejl till infrastrukturminister Åsa Torstensson, om att vi borde bygga mycket mer järnvägar och mycket mindre vägar. Henne får man tag i via ett formulär på regeringen.se. Skriv gärna dit du också och håll med! Såhär skrev jag:


Hej!

Jag heter Sara-Linnéa Andersson och är en av medborgarna i landet du är med och styr. Jag skriver till dig för att jag tror att du är en viktig person för Sveriges och i förlängningen hela världens framtid: jag tror att politik är en avgörande kraft för att skapa ett hållbart samhälle. Eftersom du är min folkvalda på området vill jag berätta vad jag tycker borde göras i Sveriges infrastrukturpolitik, nämligen att seriöst satsa på järnvägen och prioritera järnvägens utveckling högt över bilvägarnas.

Visst pratas det oerhört mycket om klimatförändringar för tillfället. Men det pratas av en anledning. Klimathotet är lika allvarligt som kärnvapenhotet var under kalla kriget, och dessa två hot är de enda under mänsklighetens historia som på allvar kunnat hota hela vår existens. Något måste göras, nu! I Sverige, som producerar sin elkraft i stort sett koldioxidneutralt, är biltrafiken den största källan till växthusgaser. En av de viktigaste åtgärderna för Sveriges del är alltså att flytta över stora delar av vägtransporterna till järnväg. Som bonus blir man också av med många av de andra stora problemen som bilar innebär: dålig luft, trängsel och trafikdöd.

Jag ser tre saker som behöver göras för att tåg på allvar ska kunna konkurrera med bilar och lastbilar:


1. Bygg järnvägar istället för vägar!

Idag väljer många bil framför tåg, och lastbil framför godståg, eftersom det är snabbare. Varför är det snabbare? För att vi under många år har satsat otroligt mycket pengar på vägnätet, medan vi nästan inte har satsat något alls på järnvägen. Detta håller på att ändras, så vitt jag förstår, men på banverkets hemsida läser jag att av 373,3 miljarder som satsas på väg- och järnvägsutbyggnad 2004-2015 går bara 107,7 miljarder till järnvägen. Vägbyggen får alltså fortfarande nästan fyra gånger så mycket pengar som järnvägsbyggen!

Jag tycker att vi istället borde satsa nästan alla pengarna på järnvägen, och i princip inte göra något alls åt vägarna. Folk skulle snabbt tröttna på att sitta fast i bilköer på undermåliga vägar när de kunde ta tåget till jobbet på halva tiden.

Att tåget idag upplevs som krångligt, dyrt och långsamt jämfört med bilen är på intet sätt en naturlag – det styrs av infrastrukturinvesteringarna! Våga lägga pengarna där de bygger ett hållbart samhälle istället för att köra oss längre in i bilsamhällets återvändsgränd!


2. Satsa på driftsunderhåll av järnvägarna!

En annan sak som gör att järnvägen inte framstår som ett seriöst alternativ till vägen är den dåliga skötseln. För att illustrera kan vi tänka oss att ett träd blåser ner över E4:an någonstans mellan Stockholm och Malmö, och helt blockerar vägen. (Detta är i princip orealistiskt eftersom vägen är bred och att det, eftersom man prioriterat vägen så högt, finns säkerhetsmarginaler mellan vägen och skogen för att det här inte ska hända, men ändå, för jämförelsens skull.) Hur länge skulle det tillåtas stoppa trafiken? Under inga omständigheter mer än några timmar, sen skulle det vara borta. Men om vi tänker oss att samma sak hände på Södra Stambanan, E4:ans motsvarighet på järnvägssidan? Här behöver vi inte fantisera, eftersom det hände för några vintrar sedan. Inte ett tåg kunde gå på flera dygn. Det här borde inte kunna hända!

Det kan omöjligt vara svårare att hålla järnvägen i ständigt körbart skick än att göra samma sak med motorvägarna: det handlar om prioriteringar. Det är dags att prioritera tåget!


3. Bygg banor för höghastighetståg!

Sverige ligger hopplöst efter övriga Europa när det gäller snabbtåg. TGV kom i Frankrike på åttiotalet, och kör normalt i högre hastigheter än vad det senaste svenska projektet ”gröna tåget”, som möjligen rullar på banorna om åtta år, kommer göra. Att Sverige ligger så dåligt till beror på att vi inte satsat på att bygga särskilda järnvägar för snabb trafik, utan vill köra allt på samma banor. Det sägs (t.ex. i Framtidsplan för järnvägen) vara svårt att få ekonomi i höghastighetsbanorna i Sverige p.g.a. stora avstånd och liten befolkning. Jämför detta med vägnätet, där vi i högsta grad byggt separata vägar för snabb trafik – motorvägar – trots att det är långt mellan orterna och förhållandevis få som kör på dem. Det är skrattretande att tänka att sig att alla bilar i Sverige skulle köra på 70-vägar! Återigen handlar det om prioriteringar. Höghastighetståg är det enda som kan konkurrera med flyg, framförallt på inrikessträckor, men även på kortare Europaresor. TGV har konkurrerat ut flygen Paris-Lyon och Paris-Bryssel, och är på god väg även på sträckan Paris-London. Eftersom flyget är en av de absolut värsta klimatbovarna är höghastighetståg ett viktigt steg mot ett hållbarare samhälle.

Vad hela frågan handlar om är att vi måste börja se tåget som ett seriöst alternativ till bilen, och satsa pengarna därefter. Den här typen av jättelika infrastrukturella system bygger sig inte av sig själva, och påverkas knappast av konsumentmakt. Det krävs politisk styrning. I dessa klimatkrisens tider krävs dessutom modig, framåtblickande politisk styrning, som siktar mot ett hållbart samhälle. Därför uppmanar jag dig: Våga satsa seriöst och ambitiöst på järnvägen – tågtrafik är en av de sakerna som verkligen kan göra skillnad i Sverige!

Med vänliga hälsningar

Sara-Linnéa Andersson,

25-årig civilingenjörsstudent i Göteborg

P.S. Jag kommer publicera det här brevet, och det svar jag förhoppningsvis får, på min blog: http://paverkansbloggen.blogspot.com. Där kommer även andra brev jag skriver till makthavare under året att dyka upp. Titta gärna in om du vill veta vad jag tycker om andra saker. Och vem vet, jag kanske hör av mig igen till dig!

måndag 7 januari 2008

Medborgarmakt

"Påverka din politiker", hör jag från alla möjliga håll. "Berätta vad du tycker - saker måste börja hända nu!" Och det är sant: samhället vi lever i är väldigt långt ifrån hållbart, för att ändra det behövs politiska insatser, och för att göra politiska insatser behövs folkligt stöd.

Jag är inte folket, men jag är en liten liten del av det. Och jag tycker en massa saker. Därför är mitt mål för 2008 att utnyttja min medborgarmakt, att försöka påverka. Det kommer jag göra genom att skriva till politiker eller andra mäktiga personer i samhället. Jag kommer publicera mina brev och de svar jag eventuellt får på den här bloggen. Påverkansbloggen.

Mina brev kommer antagligen mest att handla om energi och miljö på olika sätt. Kanske kommer det dyka upp något om jämställdhet, eller demokrati, eller något annat som just då engagerar och/eller upprör mig.
Håller du med mig? Eller inte alls? Kommentera! Poängen med att göra det här även i bloggform är att kunna diskutera med andra som också tycker saker.


Med förhoppningar om ett engagerat 2008
Sara-Linnéa