fredag 27 februari 2009

Självcensur vs. att ändra sig

Den väldigt uppmärksamma läsaren märker att jag har tagit bort ett inlägg från denna blogg, om Vattenfall och kolkraft. Anledningen är att jag inte längre helt står för det jag skrev i det första brevet, till Vattenfall och Maud Olofsson. Deras svar och mina kommentarer till dem finns fortfarande kvar, eftersom de känns ok.

Vad jag framförallt tänker nu, som jag inte tänkte då, är att det faktiskt inte hjälper om Vattenfall inte äger kolkraftverken i Europa. Det är snarare ett problem, eftersom de i dagsläget behövs, och det betyder att någon annan kommer att äga dem och driva dem om inte Vattenfall gör det. Och denna "någon annan" kanske inte alls har de ambitioner om klimatneutralitet som Vattenfall har.

Vattenfall har visserligen precis köpt ännu mer kolkraft, men också mer vindkraft och mer kompetens inom vindkraft. Om Vattenfall ska kunna vara klimatneutrala 2050 betyder det att de kommer att lägga ner eller installera koldioxidavskiljning på sina nya och alla andra kolkraftverk, medan de behåller och utvecklar vindkraften.

Kanske Nuon och andra redan köpta bolag hade gjort samma sak på egen hand, kanske inte. Det som är säkert är att vi, Sveriges meborgare, kan och bör fortsätta bevaka våra ägarintressen i de kraftverk som Vattenfall förvaltar, medan vi har mycket mindre chans att påverka hur alla andra kraftverk i Europa drivs. Så, min nya åsikt sammanfattas såhär: Vattenfall! Köp alla Europas kolkraftverk och lägg ned dem!

Med detta hoppas jag övertyga både mig själv och andra att det här faktiskt inte är censur, utan att helt enkelt ändra sig. Även den bästa kan tänka ännu bättre...